Klicka här för att läsa tidigare delar

Jag gick ut från salongen med bestämda steg och brydde mig inte om Dianas blickar. Jag ställde mig utan för salongen och väntade på en taxi.  

Efter fem min så stannade en taxi framför mig. Jag klev in i den.

”Var ska du då?” frågade chauffören.

”Rosgatan 1A”, svarade jag.

Chauffören satte fart och jag kollade dystert ut genom fönstret. Jag skulle vara utan Alex i fem hela år. I fem år! Jag skulle inte överleva de åren. Han var mitt allt och när jag inte träffade honom på fem timmar så blev jag galen. Så hur skulle jag klara fem år?   

Chauffören stannade utan för mitt och Alexs hus. Jag skulle inte se huset på fem år. Jag mindes när jag och Alex hade kollat på huset. Hur mäklaren hade guidat oss runt huset. Hur vi hade älskat huset första gången vi såg det.

”Det blir 250 kronor”, sa chauffören och väckte mig ur mina tankar.

Jag betalade chauffören och klev ut ur bilen. Alex stod och väntade på mig. Jag gick långsamt mot han. 

När han såg mig, blev han förvånad. Han kände inte igen mig. Han gick emot mig och sa med en förvånad röst:

”Charlie är det du?” 

Jag nickade. Jag berättade om uppdraget och varför jag såg annorlunda ut. Medan jag berättade grät jag. Han bara stod chockad och lyssnade. 

”De djävlarna”, sa han efter jag berättat klart och tog mina händer.

Efter han hållit mina händer i fem minuter så kollade han i mina ögon och kramade mig. Jag grät. Jag kunde inte klara fem år utan han. Jag vet inte hur länge hur vi kramades. Jag tror det var en timme. Han ville inte heller släppa taget om mig.   

Han kysste mig en lång stund.

”Jag kommer inte klara det”, sa han efter kyssen.

”Jag kommer dö utan dig”, sa jag. 

Han smekte min kind.

”Var stark Charlie”, sa han.

Jag kollade in i hans ögon en lång stund memorerade hur han såg ut, tog bort hans hand och gick in i huset för packa inför uppdraget.

 

Emelie

17 mars 2013 11:13

Bra !

- Sissy

17 mars 2013 13:42

Tack, era underbara kommentarer om mina historier rör mig i verkligen mig i hjärtat. Ni vet inte hur mycket jag sliter för att skriva och ta foto. Varenda gång jag tänker trycka på publicera knappen tänker jag kommer mina läsare gilla detta? Det är så viktigt för mig att ni gillar det jag skriver.
Sarina

 

Nellie

18 mars 2013 18:11

Ursäkta men snälla, ha inte så stora headerbilder, alltså de som är era namn på. Det förstör ganska mycket ;/ Det är bara min åsikt men annars är bloggen super bra! Och jag gillar den historia :)

http://nellanssims3.bloggplatsen.se

- Sissy

18 mars 2013 20:16

Tack Tack, det värmer i hjärtat att läsa att du gillar min historia. Namnskyltarna är så, och inget jag kan göra nåt åt.
Sarina

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Nu är jag tillbaka igen, med en helt ny dator! Även samlat på mig de olika expansionspaketen och prylpaketen the sims 3 har att erbjuda. Så, nu drar vi igång igen och hoppas på att slippa förhinder. Här kommer ett nedladdningstips från m...

Har fått min dator att fungera igen, inte installerat om den ännu dock. Det skall göras snart så uppdateringen kommer antagligen bli relativt dålig snart. Hoppas den nya designen gillas, även om den är lite huller om buller, haha.. Fann denna bi...

Som titeln lyder, så har hela min dator kollapsat. Fick bluescreen igår och sedan gick den inte starta. Nu ska jag återställa hela datorn och sedan installera om allting från grunden. Börjar luta mot att införskaffa mig en helt ny dator faktiskt,...

Jag har inte dött, inte ens i närheten! Haha. Har spelat lite då och då men inte alls mycket. Har mestadels spelat för skojs skull och fotograferat lite smått då och då. Detta är ett exempel på när jag redigerar. Redigerar dock bara ibland, om...