~

Denna historian handlar om Tanja som träffar en tjej via internet.

Under 3 år så chattar dem och tills slut, när Tanja fyllt 20 så flyttar hon till Brdigeport för att

äntligen få träffa hennes kära vän.

~

"Gud så stort och vackert det är här!" tänkte Tanja då hon satt i flygplanet påväg ner mot flygplatsen.

-Gud vilken fin lägenhet. Och utsikten är otrolig!

-Jag måste ringa henne och berätta att jag är här.. Tanja skriver snabbt in numret och ringer..

Dem pratar länge, innan dem bestämmer sig för att träffas vid en av stadens barer.

Tanja tog en taxi vid 7-tiden och det pirrade i hennes mage under hela bil-färden.

Tanja beställde en drink och väntade på sin vän.

Jag hörde hur hissen öppnades och min mage blev konstigare och konstigare..

Jag hörde någon kalla på mig, så jag reste mig upp och såg henne stå där.

Hon kastade sig i mina armar och vi skrattade högt av glädje.

Vi pratade om allt och ingenting..

Och tramsade oss resten av kvällen.

Vid klockan 02:50 så skulle baren stänga så vi fick åka hem och lägga oss..

~Fortsättning följer..

-

Dålig del jag vet.. men mitt sims segade och jag kunde inte spara eller något :c

Detta är även min första historia..

Ha det bra!

Yupp, som rubriken lyder.

Min dator är typ "trasig" om man säger så..

Den kraschar helt plötsligt och kan inte spara exempelvis bakgrund.

Kan vara minnena som segar ner hela datorn osv.. orkar inte förklara tydligare..

MEN jag har tagit några få (inte seriösa) bilder som jag kan visa er..

Del 1

Jag gav henne ett falskt leende. Om jag inte tog det här uppdraget så skulle jag hamna i fängelse. Det sista jag ville var att hamna i fängelse. Gud vad de lurades! De hade sagt att förra uppdraget var det sista. När jag var klar med det här uppdraget så skulle jag och Alex sticka till ett land där de inte kunde nå mig.

”Så vad handlar uppdraget om?” frågade jag och försökte låta lugn men inuti så ville jag slå Diana på käften.

”Charlie du är vår snyggaste och bästa agent. Det är därför du fick detta uppdrag. Det finns en skurk vid namn Damon och han är anklagad för massa saker men vi har inga bevis att han har gjort massa olagliga saker så vi kan inte gripa han. Ditt uppdrag är att resa till vår kändaste stad Bridgeport. Du ska bli ihop med han och samla massa bevis så vi kan gripa han. Det kan kanske gå så långt till äktenskap och barn, men bry dig inte om det. Samla bevis så vi kan gripa han. Du får massa pengar för detta uppdrag. Du har fem år att göra detta uppdrag. Förresten så behöver du en make over”, sa Diana.

Jag hade lust att misshandla Diana men jag kollade på henne med en stadig blick. Jag skulle låtsas bli ihop med en person. Det skulle kännas att vara otrogen mot Alex. Jag hoppades att han skulle förstå situationen. Och fem år utan han! Hur skulle jag klara det? Men jag var tvungen att ta detta uppdrag annars skulle jag hamna i fängelse och det ville jag inte.

”Okej, då åker vi direkt till stylist salongen”, sa jag med en stadig röst och tvingade in tårarna.

I stylist salongen.

”Hm vad skulle passa dig? Vad gillar killar på tjejer? Tänk Diana. Hm, har du når förslag?” frågade Diana och kollade runt vad som skulle passa mig.

”Jag vet väl inte”, sa jag,

Sanningen var att jag hade aldrig brytt om mode. Jag tog alltid på mig vad jag kände för.

”Nu vet jag”, sa Diana.

”Är du säker att du vet vad som skulle passa mig och vad killar skulle gilla?” frågade jag.

Diana gick och tog en massa kläder och gav till mig. Jag bytte om till kläderna hon gav mig. Hon gav mig även en väska full med andra kläder till min nya garderob. Diana fixade mitt hår och sminkade mig. När jag fick se resultatet kände jag knappt igen mig. Konstiga kläder, sminkad och annorlunda hår.

När jag var klar gick Diana fram till mig.

”Du ser perfekt ut. Men jag antar att du vill säga adjö till Alex. Packa lite och säg adjö snabbt”, sa Diana.

”Jag säger adjö i min takt och packar i min takt”, fräste jag och gick.

Ja, det var ett tag sedan jag (Stina) skrev! Men det är så att mitt sims laggar sönder just nu, så... Ja. Kan inte spela. Så förvänta er inte så bra uppdatering från mig nu i fortsättningen! Det var allt jag ville säga! Ha det så bra :)

Äkta kärlek kommer imorgon men nu ska jag skriva om Armstrong. 

(puss <3)

Angel har gått vidare. Hon träffade sin nya pojkvän när han skrev autografer. Det var massa fans där och hon ville se vad som hände. Hon såg att det var nån kändis och att det var galna fans som vill se en skymt av deras idol. Det var Billie Joe Armstrong som skrev autografer. Deras blickar mötes och kärlek flammade upp. Tyvärr har jag inga foton hur de mötes.

De älskar varandra och de är så söta. Jag har inte gjort Billie laddade ner honom. De är det sötaste par jag har haft i mitt sims. Tidningar skriver om deras kärlek. Angel är också kändis för skådespeleri och hennes musik. Papparazin stalkar verkligen de. De kan inte ta ett steg utan att hundra paparazzi ska ta foto på de.

Här bestämde de sig att Billie skulle flytta in hos Angel.

Galna fans. De ser så galna ut medan Billie är lugn. 

Många vampyer älskar Billie det var fler vampyrer än människor när jag anordnade att han skulle skriva atugrafer nånstans.

Billie lyfter upp Angel <3.

Billie och Angel <3. 

(Var tvungen att visa er denna bild han ser så söt ut)

Detta är mina bilder och vill inte se dem någon annanstans 

Angel sköter allt. Lagar mat och tar hand om barnen. Damon skriker hela tiden på henne. Angel undrar vad som har hänt han. Han är våldsam, skriker och slår henne och Kat ibland. Han blev så här konstig en dag när han hade jobbat med nåt uppdrag som detektiv. Nånting hände då och det kommer vi tyvärr aldrig få reda på.

Hon är väldigt slut. Hon har gjort allt i huset, blivit slagen och blivit skritt åt. Så hon gör bara mackor till middag. 

Hon är förkyld och nyser på maten som hämnd på Damon.

Damon blir sur att hon har gjort mackor. Han vill inte ha mackor. Han skriker på henne att hon inte kan laga mat och att mackor är ingen middag.

Hon går argt därifrån. Billie Joe har börjat skrika och hon tröstar han. Billie Joe är en ny familjemedlem. 

Sen hjälper hon Kat med läxor.

Vad gör Damon när Angel tar hand om alla. Jo han röker.

Eller är i en jazzuzi.

Till och med Kat måste hjälpa Angel. Men det gör inget. Kat älskar att ta hand om sin lillebror Billie Joe. 

En dag bråkar Damon med Angel att hon är ingen bra mamma. 

Då säger Angel:

”Jag ingen bra mamma? Jag tar hand om alla här i det här jävla huset. Men du gör ingenting. Du är en dålig make och en dålig pappa.” 

”Jag har fått nog av dig. Det är slut.” 

”Ut ur mitt hus. Ta med dig Billie Joe.”

Damon säger då:

”Va fan har jag gjort? Gud, jag har fått nog av dig, din physco bitch. Min son ska inte växa upp med en physco som du”.

Sen flyttar han från Angel och Kat med Billie Joe.

Den enda person Angel har kvar är Kat. De är en egen familj nu.

Del 1

Här är andra delen av Stefanis liv. Har du inte läst första delen? Ovanför bilden står det del 1 tryck där och där har du del 1 det kommer vara så alltid så att jag länkar till er vilka delar som har skrivits så du kan läsa om de eller läsa de.

”Va fan gör du på min gräsmatta? Gråter du? Haha. Stick härifrån nu”, sa Shane med en arg röst.

Jag ställde mig upp.

”Förlåt”, sa jag.

”Stick härifrån”, sa Shane och gav mig en örfil.

Jag sprang iväg, om jag stannade kvar så skulle Shane ge mig mer stryk.

Jag sprang till stranden. Jag älskade Sunset valley staranden. Den var så vacker, och var ett bra ställe att skriva dagbok på.    

Jag satte mig ner och tog fram ett anteckningsbok från min ficka. Anteckningsboken hade jag fått från skolan och egentligen så skulle anteckna saker från lektionen men jag använde den som en dagbok. Jag började skriva i dagboken.

Kära dagbok.

Allt är som vanligt. Angelina skriker på mig som vanligt och det gör Shane med. Eller allt är inte som vanligt. Shane och Angelina är våldsammare. De slår mig allt oftare nu. Jag har fler och fler blåmärken. Jag kan knappt vara hemma som förut. Förut brydde de sig inte lika mycket om mig men nu är jag deras slagpåse och en person man säger elaka saker mot. Jag saknar när de brydde sig inte lika mycket om mig då kunde jag sova under ett tak, nu måste jag sova på gatan. Jag önskar att socialen, ser hur Shane och Angelina behandlar mig och tar mig till en snäll familj som ger mig nya kläder. Eller att min pappa kommer och hämtar mig. Men inte ens Angelina vet vem min pappa är. Men tänk om min pappa är snäll ser att jag liknar honom och tar mig till ett underbart hem. Men det är bara en dröm. En Dröm som aldrig kommer slå in.

-Stefani. 

Jag vek mitt anteckningsbok och la den i fickan. Jag ställde mig upp och kollade på vattnet.

Jag gick mot vattnet och kände hur mina skor blev blötta. Jag tog en sten från sanden, kastade den och önskade samtidigt att socialen skulle se mig hur Shane och Angelina behandlade mig och ta mig till en annan familj.

Jag har bloggat väldigt mycket och satsat mycket på bloggen. Det är några dagar kvar av sportlovet, och de dagarna ska jag ägna med min familj och kanske läsa böcker :3. Min pappa har köpt nya böcker! He is best. På måndag börjar skolan. Kan väl ta foton från sims, lägga på ett usb och skriva ett blogginlägg på håltimmen :3. Har inget viktigt för mig så kan väl skriva ett inlägg (mina vänner och jag är inte sociala, sitter med datorn och telefonen XD)

Min novell, har för tillfället inga sims bilder, då jag inte ens kan starta sims längre :c

~

(Skriven i jag-form.)

I en bubbla.

"Ibland känns mitt liv som en såpbubbla. Alla ser de som vackert men ett litet fel steg och POFF allt faller i bitar."

Söndag eftermiddag och jag låg som vanligt och pratade i telefonen, med min älskling.

Liksom varje söndag, oroade jag mig för morgondagen. Vad skulle hända?

Min pojkvän hade jag mött på nätet, men det känndes som om vi känt varandra för alltid.

11 mil och 3 kilometer mellan oss, 2 timmars resa med bussen. Visst, man kan väl ta tåget men jag har sådan

otroligt tågskräck.

Åter till nutid. Jag låg i min säng och pratade med min pojkvän i telefonen. Hans röst fick mig på andra tankar,

fick mig att strunta i att det var måndag imorgon. Jag kunde slappna av.

När vi lagt på pågrund av låg batterinivå så kom min mamma in på mitt rum och tittade medlidande på mig och sa:

-Gumman, du har aldrig träffat honom..

-Men, jag älskar honom. Han är snäll och omtänksam har en fantastisk humor och behandlar mig väl.

Hon skakade misstänksamt på huvudet och gick därifrån.  Efter ett tag hörde man hur hon pratade med någon med telefonen i köket..

*Måndag morgon*

Klockan är 06.00 och min klocka ringer och ringer.. Jag öppnar ögonen långsamt stänger av alarmet och sätter mig upp. Det är kyligt i rummet och jag drar täcker runt om mig. Klockan är 06.08 när jag reser mig upp för att dra på mig

ett par smala jeans och en vit hollister t-shirt. När jag sminkat mig och fixat mitt hår så borstade jag tänderna och begav mig till skolan, utan frukost med hunger känslan i magen.

Varje morgon struntade jag i frukosten, även om jag var otroligt hungrig så struntade jag i den, varför vet jag inte.

Väl framme vid skolan var allt dystert, som alla andra måndagar så gick jag in i byggnaden medans alla blickar fästes på mig som om jag var något speciellt. Inte på ett positivt utan tvärtom.

Medans jag försökte intala mig själv att ignorera det så slet jag av mig skorna och släpade mig upp för trapporna upp till översta våningen. Utanför dörren till rummet där alla skåp var så stannade jag till, tog ett djupt andetag och klev in.

Alla vände blicken mot mig och granskade mig noga, medans jag gick fram till mitt skåp och hänge in min jacka.

När första lektionen började så tog jag mina saker och satte mig i klassrummet. Som alla andra lektioner så koncentrerade jag mig inte ett dugg och drömde mig bort istället.

-Hallå?

-Va? Vaddå?

Små fnitter hördes i klassrummet och jag kände hur det hettade till i mina kinder.

-Kan du svaret? Hennes blick dröjde kvar på mig i någon minut innan hon suckade djupt och lät frågan åka vidare.

Såhär var det på alla lektioner och när jag slutligen var klar med sista lektionen så fick jag ett sms.

"Jag har lagt en biljett på bordet som du skall åka med när du kommer hem" det var från min mamma.

Jag rynkade pannan men utan att svara skyndade jag mig hem och sprang in i köket.

Mitt på bordet låg en tågbiljett. Tåget gick om 20 minuter, så jag hade cirka 15 minuter på mig att springa ner till tågstationen för att hinna ombord. Utan att läsa vart tåget gick så ryckte jag tag i min väska och kasta på mig jackan i en himla fart och for ner mot tågstationen.

~Fortsättning följer~

Ledsen för dålig stavning osv..